Chris-hantering

Just när man tycker att man lärt sig leva med sorgen så kommer mardrömmarna tillbaka, och igår natt värre än någonsin. Holy friggin fack... den där kändes. Vet inte vad som hände, men efter att Hondjävulen var här nyligen så koncentrerade jag mig på hatkänslor och hämdbegär. Det funkade ganska jvla bra fram tills igår. Av någon outgrundlig anledning så vaknade jag helt svettig och skakad av en extremt ångestfylld mardröm. Och då pratar jag inte om stereotypiskt mardrömsskit som svarthåriga japanskor som kryper ur TVn, utan every day ordinary life changing traumas, typ. (Varför saknas det ibland slagkraftiga ord på svenska?). I min dröm så var vi fortfarande ett par. Vi satt i badkaret och smålekte som vi brukade göra. Bygga torn av skum, spruta vatten på varandra och allt plastanketrams du kan tänka dig. Hon skrattade lika gott som alltid åt mina grimaser. Jag kände glädjen strömma genom min kropp som sockerdricka genom ett sugrör och jag kunde nästan höra mig själv skratta och flamsa som ett dagisbarn, även utanför drömmen. Jag såg på henne med enorm glädje och jag minns så väl att jag även i drömmen undrade vad som försiggick, om allt hade hänt, eller skulle hända. Var detta innan hon blev sjuk, innan katastrofen, eller var det efter. Hade vi löst alltihop nu? Vart var vi... och när? Var detta en dröm eller på riktigt? Det kändes lika verkligt som det alltid gör när man drömmer, hur surrealistiskt det än förefaller som vaken. Men jag vågade inte fråga. Jag bara lät mig själv flyta på den varma känslan av stundens samvaro.

Men när jag slöt ögonen för en sekund för att gnugga bort schampoo, och öppnade dem, så var andra änden av badkaret tomt och hela lägeheten var fullständigt tyst. Allt ljus var borta och jag fann mig själv sittandes i iskallt vatten, stirrandes rakt in i en tom vit kakelvägg, mitt i natten, mitt i en kolmörk lägenhet. Trots att det bara var en dröm så slogs jag som av en chock och kände mig plötsligt som placerad i en psyk-film a´la Saw och jag väntade nästan på en att en liten docka skulle komma incyklande i badrummet på en grisslande trehjuling. Jag vaknade också så där fånigt som de gör på film, med ett mindre skrik o såg bara min spegelbild i akvariet i fotändan av sängen...

Man kan ju kontrollera sin vakna tid ganska bra, men vad fn gör man åt drömmar? Finns det piller så man slutar drömma... Ge mig! Eller... jag behöver fn en exorcist!!!
 "I will exorciiiiiise the deeemons!"