Chris-hantering

Nu vill jag inte framstå som ytlig, alls... men varför kallas det mode att ha jeans som får vilken tjejrumpa som helst att se 3 ggr större ut? :p Oavsett vilken stil man tillhör som tjej, så verkar det vara ett genomgående modedrag att dra på sig jeans som omöjligvis kan passera låren utan glidmedel? Knappt anklarna heller för den delen? Deras kroppar får ofrånkomligt formen av uppochnedvända trafikkoner? Jag fattar bara inte varför man vill se ut så när man inte måste? Men mode funkar väl så kanske?... Om tillräckligt många går klädda i ett visst sorts plagg så gör snart "alla" det. Kombinerar man detta dessutom med 80-talets midja som räcker upp till naveln så är look-katastrofen ett märkligt faktum, även för en totalt mode-ointresserad person som mig, haha. Tacka vet jag utsvängda, bootleg, low cut jeans på tjejer - that's damn foxy! Detta är bara... uueeeh!?

Nyskjuten och klar! 

Eller ja, inte skjuten, men skjutit - som i färdigskjutet. Eller nej nu blev det komplicerat. Vi skjuter det åt sidan... =p

Men det känns iaf bra att man fortfarande har vad som krävs, även nu 10 år senare... "Kraven", eller rättare sagt, själva utbildningen har dock utvecklats ganska mycket sedan 1998. Borta är de tidsbaserade Lucky Luke-dragen som var min favorit (1,6 sek från hölster till skott i mål på 7 meters avstånd minns jag än, hehe). Nytillkommet är istället mörkerskytte med MagLite i vänster hand, enhandsskott med både höger och vänster hand, samt skott från skyddad position (vägg) och dylikt som rollspel med färgpatronskytte live och höga vrål a'la Cops på 5:an. Kändes lite fånigt om jag ska va ärlig... Det blir ändå aldrig som "på riktigt", men ok... Ändrat är också den traditionella stadiga sidobaserade Weaver stance-ställningen till en mer 70-tals-aktig snutserie-pang på rödbetan-ställning där kroppen är helt vänd emot målet med båda armarna raka. Jag blev inte riktigt vän med denna nygamla ställning, varpå jag också fick problem med det nya hårda plasthölstret som är vinklat rakt upp istället för lite framåt. Det drar ned tiden för snabbdraget markant och får också pistolen att sitta fast hårdare i hölstret... Suck, varför ska det alltid ändras på saker som var bra som de var? Syftet skall vara att försvåra för en förrövare att ta vapnet ifrån oss, men jag tror inte särskilt många skyddsvakter skulle låta någon potentiell buse komma så nära ändå... Nåväl, efter 45 timmar intensivstudier och övningar så var både teoriprov och uppskjutning klart. 42 rätt av 45 teorifrågor, och 24 godkända träffar av 26 skott får man ju vara ganska nöjd med... woho för mig! =p Då var den här milstolpen avklarad iaf. Inväntar Seg-curitas nästa steg...
Nu är man ganska kännbart schleten kan jag lova...
Ett kungarike för en massage... anyone? Kanske skulle ha pratat mer med fröken Tihi och fröken Fniss i receptionen... mooah!


Så här såg min söta egensminkade måltavla ut efter den snyggaste träffbilden på 20 meter med 3 av 3 skott *stolt* =D

Wtf?

Finns det ett mer meningslöst och idiotbelamrat TV-program än PussyCat Dolls? Jeeez... Nog för jag gillar bildsköna sexiga donnor as much as the next guy, men detta program är verkligen patetiskt. Det är som en porr/stripp-variant av Top Model? Jag menar, va fan... ska man lyssna på dem, eller sätta på dem? Vad är poängen med en strippa som sjunger? Håll käft så man kan koncentrera sig på hennes kropp istället, eller vad är det dem säljer egentligen? Moaah.... jag är inte född igår, jag vet att "sex säljer" inom det mesta från brödrostar till musik - men detta är bara sjukt jvla fjantigt och töntigt. Har vi inte nog med "dockusåpor" nu? Jag tror fn 8 av 10 program på TV nu för tiden går ut på utröstningar i någon form. Sedan om man ska bo inlåst i en barrack och äta, bajsa, pissa, supa, festa och kn-lla framför kameror i 100 dagar, eller springa runt på en Ö och leta kokosnötter eller "dansa o sjunga" i underkläder och se förbannat kroniskt kåt ut under tiden, så är kontentan densamma...?

"You're still in the running of becoming America's next whore on TV"!
- YEEEAAY!

När man inte finner styrka i något annat, så kan man finna styrka i hat. Jag har kommit underfund med att jag känner hat mot ganska mycket egentligen, även om det kan graderas efter en skala där ordet hat kanske är lite väl starkt ibland iofs, men ändå... jag är nog en jvligt bitter typ =/

Men hat har en märklig förmåga att bygga styrka och motståndskraft. Undrar varför det är så? När man är lycklig och går runt på klyschans "rosa moln" så har man en annan sorts styrka. Men den är tillfällig och varar ju bara så länge lyckan varar. Styrkan som kommer genom hatet verkar vara mer långsiktig och djupt rotad.

Om jag dessutom vore en ond människa, så skulle jag använda mitt hat till bränsle för mitt lika starka hämdbegär - på alla som förtjänat det. Oavsett om det gäller Hondjävulen som krossa mitt liv och mina drömmar med det största svek jag upplevt, eller om vi vandrar ända ned på hierarkiskalan till så låga kräk som föregående inlägg behandlade. Men eftersom jag är så ofrivilligt "god" (bläurkh) och självuppoffrande för det mesta trots allt, så stannar det där. Ändå lyckas även jag såra folk och göra grova fel som man ångrar djupt... Undrar om det är det som kallas att vara mänsklig? Ibland önskar jag att jag kunde leva utan känslor över huvud taget, och vara så där underbart känslobefriad som vissa människor är som kan gå över lik för sin egen vinning...

Nä, nu ska jag gå o hata lite mer... Hatred is my friend!  

Jag skiter i om du är miljonär, adlig och allt vad fn du skryter med. I mina ögon är du bara en patetisk råtta som inte ens kan hålla i spriten eller hålla knytnävarna borta från din i övrigt fantastiska tjej. Du är 43 år gammal, och beter dig som ett barn. Väx upp för fn! Jag vet inte hur macho du tror att du är när jag får höra genom henne hur du sagt på tfn: "Jag ska spöa den jäveln, jag ska krocka hans bil, jag ska döda han...". HAHA - din jvla pissmyra. Säg det till mig istället för henne? Du hade ju kunnat bett att få prata med mig direkt istället om du nu har så mkt att säga mig, eller hur? Istället för att spela balla Allan inför din tjej - som du misshandlar. Mogen kille. Macho som fan. Jvligt manligt. Jag hoppas jag är lika manlig som du om 10 år... Du både låter och beter dig som en sketen förortsgangster i 15-års-åldern istället för att leva upp till ditt käcka Stureplansnamn och framför allt din medelålder som borde föra med sig iaf ett uns av mognad?

Se till att läsa en bok i hur man uppför sig så kanske du slipper undra varför hon inte vill vara med dig alla gånger. Eller varför jag ställer upp för henne och åker 8 mil mitt i natten för att hämta henne i en fuggin jvla buske när hon gömmer sig för dig, ditt svin.

Jag är förbannat trött på att höra om hur du hatar mig. Vad fan har jag gjort dig? Är väl inte mitt fel att din tjej inte vill vara med dig när du tar stryptag på henne - det är ditt eget fel. Bara en totalt hunsad och undergiven slav till tjej/kvinna stannar hos en man som beter sig som du gör. Jag har för övrigt som sagt aldrig gjort dig ngt, mer än att jag ställer upp för henne när hon behöver hjälp. Vad fn skulle jag göra? Lämna henne i buskarna medan du o dina polare letar efter henne när hon är livrädd? F.U! Jag har till och med försökt STÖTTA dig när hon tvekat på er två. Sug på den du! Jag har faktiskt sagt till henne att jag känner med dig, för jag vet hur sjukt jvla ont det gör att mista ngn man älskar, och att hon måste tänka flera ggr om innan hon tar ett så stort steg och sårar dig i onödan. Men om du tror att det rättfärdigar att bli våldsam, vare sig det är mot henne eller hennes vänner, så kan du fn bara gå o dö ditt slödder. Nästa gång du har något att säga mig, så säg det till MIG istället.

Om jag vore dig så skulle jag SKÄRPA TILL mig och försöka inse vad jag har, innan det är för sent. För tro mig, jag är expert på brustna hjärtan och förlorad kärlek, och om du inte styr till dig själv så kommer du snart förlora henne. Du gör ju henne illa - inser du inte det? Och jo, jag HAR haft ngt ihop med henne ja, men dels var det ett missförstånd på många håll som drog igång det hela, och dels var det INNAN ni ens träffades, you moron! Och om du tror för en sekund att jag skulle utnyttja en sådan här situation för min egen vinning så säger det mer om dig, än om mig, inte sant?

Just när man tycker att man lärt sig leva med sorgen så kommer mardrömmarna tillbaka, och igår natt värre än någonsin. Holy friggin fack... den där kändes. Vet inte vad som hände, men efter att Hondjävulen var här nyligen så koncentrerade jag mig på hatkänslor och hämdbegär. Det funkade ganska jvla bra fram tills igår. Av någon outgrundlig anledning så vaknade jag helt svettig och skakad av en extremt ångestfylld mardröm. Och då pratar jag inte om stereotypiskt mardrömsskit som svarthåriga japanskor som kryper ur TVn, utan every day ordinary life changing traumas, typ. (Varför saknas det ibland slagkraftiga ord på svenska?). I min dröm så var vi fortfarande ett par. Vi satt i badkaret och smålekte som vi brukade göra. Bygga torn av skum, spruta vatten på varandra och allt plastanketrams du kan tänka dig. Hon skrattade lika gott som alltid åt mina grimaser. Jag kände glädjen strömma genom min kropp som sockerdricka genom ett sugrör och jag kunde nästan höra mig själv skratta och flamsa som ett dagisbarn, även utanför drömmen. Jag såg på henne med enorm glädje och jag minns så väl att jag även i drömmen undrade vad som försiggick, om allt hade hänt, eller skulle hända. Var detta innan hon blev sjuk, innan katastrofen, eller var det efter. Hade vi löst alltihop nu? Vart var vi... och när? Var detta en dröm eller på riktigt? Det kändes lika verkligt som det alltid gör när man drömmer, hur surrealistiskt det än förefaller som vaken. Men jag vågade inte fråga. Jag bara lät mig själv flyta på den varma känslan av stundens samvaro.

Men när jag slöt ögonen för en sekund för att gnugga bort schampoo, och öppnade dem, så var andra änden av badkaret tomt och hela lägeheten var fullständigt tyst. Allt ljus var borta och jag fann mig själv sittandes i iskallt vatten, stirrandes rakt in i en tom vit kakelvägg, mitt i natten, mitt i en kolmörk lägenhet. Trots att det bara var en dröm så slogs jag som av en chock och kände mig plötsligt som placerad i en psyk-film a´la Saw och jag väntade nästan på en att en liten docka skulle komma incyklande i badrummet på en grisslande trehjuling. Jag vaknade också så där fånigt som de gör på film, med ett mindre skrik o såg bara min spegelbild i akvariet i fotändan av sängen...

Man kan ju kontrollera sin vakna tid ganska bra, men vad fn gör man åt drömmar? Finns det piller så man slutar drömma... Ge mig! Eller... jag behöver fn en exorcist!!!
 "I will exorciiiiiise the deeemons!"

...oh då ba, han ba hon bah, jah bah... nä, va fahn ba! Liksom?
Föschtå'rru???

Ja allt enligt en nyinflyttad granne då alltså... 

Wohooo...

Blott 3 månader efter min intervju den 17:e maj, så får jag tid på en repetitionsutbildning för pistol. Något som jag gick igenom med flying colors för sisodär 10 år sedan, så behovet av repetition är onekligen trängande, hah. Men sedan när blev det standard att vänta 3 månader efter en arbetsintervju innan det första stora steget sker officiellt. Jag har visserligen pluggat bevaknings- och säkerhetsjuridik hela sommaren nu, men hur kan det ta så HÄR lång tid innan saker sker officiellt. Först fick jag vänta till mitten av juli innan Länsstyrelsen och SÄPO hade godkänt mig som skyddsvakt i sin säkerhetskontroll. Jag menar, det är ju inte direkt så man kommer från en kriminellt belastad släkt eller så. Jeeeez... här går det undan - not! Men iaf, nu har man ändå ett datum att "se fram emot". Allt som kan skingra tankarna just nu hjälper ju - en smula...

Pang pang

080808 - hur ofta händer det?

Dagens datum är ju onekligen en påminnelse om evigheten. En ganska skrämmande tanke om man ser till ens dagliga form. Ja... det var nog bara det jag ville säga idag.