När synden INTE straffar sig själv...

...så straffar den... dig?

Föreställ dig att du har en mycket nära vän av det motsatta könet. Ni har inte känt varandra så länge, men ni umgås mycket intensivt under de 6-7 veckor som gått sedan ni lärde känna varandra, eller rättare sagt möttes. Under denna intensiva tid så växer en djup vänskap fram blandat med en varm tillgivenhet. Föreställ dig också att du har varit singel i nästan 1 år och att du för första gången får ganska djupa känslor för någon igen - och denna någon är just denna vän. Du försöker ta det lugnt och ta allt som det kommer. Ibland går det två steg framåt och ibland ett steg bakåt. Men så plötsligt så anklagar samme vän dig för att ha stulit av henne/honom. Och då pratar vi inte heller en tidning, en film, en läsk eller något sådant trivialt, utan ganska mycket "fickpengar" - på flera tusen. Situationen är också sådan att ALLT pekar på DIG... Ingen annan har varit hemma hos henne under denna tid, men du VET självklart att DU är oskyldig. Er vänskap är nu över - för något du inte har gjort! Vad gör du då??? Jag bara undrar...

Kommentera gärna!

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0