Kvinnans makt
Jag har funderat en hel del på detta de senaste åren... eller mer än så egentligen. Hm, när jag tänker efter så... alldeles för länge och för mycket faktiskt. Men är det inte så i alla fall att det är kvinnan/tjejen som har makten över den patetiske mannen/killen? Jag menar, se bara på nätet... En tjej registrerar sig som medlem på en community eller en sajt som till exempel Hotzone, Match, Mötesplatsen, SprayDate, Lunarstorm eller liknande för att söka kontakter. Men vart det än är och vad sajten än har för syfte, så händer i regel följande: Tjejen får EEEXTREEEMT mycket uppvaktning av killar på samma sajt. Det tjaaatas och smöööras direkt från deras håll om MSN och telefonnummer, och det delas också ofta ut godtyckligt som bröd för hungriga massor. Detta gäller i regel också skrämmande nog oavsett om tjejen i fråga är upptagen eller ej. "Man kan ju alltid prata med trevliga personer. Vi pratar ju bara", brukar det heta. Men att dessa personer sedan till 90% är killar, varav 99% av dessa killar har BETYDLIGT mer än "vänskap" i kikarn. Det verkar inte spela någon roll? För man "kan ju alltid prata"... eller? Man hamnar på MSN... efter ett tag byter man nummer... sedan är det inte långt till att träffas. Den ena efter den andra - ny på ny på ny...
De flesta tjejer nu för tiden verkar använda Internet som ett sätt att stärka sitt självförtroende. För oavsett om de är rent av fula, medelmåttiga, fräscha eller superheta, så kommer alltid killar att skriva till dem. Alla möjliga sorters killar, men dock killar - i määängder. Män är desperata och KRONISKT kåta - så är det bara, och det har jag sett otaliga bevis på, och de kommer göra ALLT i avsaknad av självrespekt för att få komma till. Oavsett om det är med en gris eller en skönhetsdrottning. Faktum är att jag har aldrig någonsin i hela mitt vuxna liv träffat en tjej som INTE tillåtit sig själv bli ett villebråd genom teknikens under. Är det inte gästboksmess, eller mail som rasar in genom Internet, så är det SMS i deras mobiltelefoner. Den moderna kvinnan låter sig mer än gärna uppvaktas DYGNET RUNT, om det så är online eller via telefon.
Men de älskar uppenbarligen att konstant omge sig av horminstinna tjurar som stångar sig blodiga för att få en chans att para sig. Detta gäller alltså oavsett om det handlar om en sambo, flickvän, dejt eller bara kompis. Alla tjejer är mer eller mindre likadana, om jag skall följa min egen trista statistik. Undantag lär självklart existera, men det är inget jag hittills sprungit på under mina 36 levnadsår. Tjejer av idag ÄÄÄLSKAAAR uppvaktning, i vilken desperat form den än kommer. Om så ett mail dimper in en tidig eftermiddag eller om mobiltelefonen ringer kl 03 på natten, så är det tydligen detta som är den nya given, och deras källa till energi - att ständigt ha en uppsjö beundrare som står på stand-by och bara inväntar tillfälle att avancera. Och så fort tjejen så önskar så kommer de gå, cykla, ta bil, buss, tåg eller flyg för att dyka upp som näste man till rakning, utan att blinka. Män kommer alltid vara slavar under kvinnans kropp, och fler och fler tjejer lär sig detta "tack vare" all desperat uppvaktning som regnar över dem.
"I have the pussy - I make the rules", och vi män krälar vid deras fötter för att få en bit av kakan...
Själv har jag varit singel i snart 1 år nu, sedan min fd livskamrat slet ut mitt hjärta, pissade på det och gick sin väg, och därigenom för alltid gav mig en ny definition av Julafton. Och faktum är att om man ser till riskerna och utbudet så lär jag förbli singel i vad som fortfarande känns som för evigt. Det finns kandidater, visst, men varför ska man stoppa huvvet i lejonets gap igen, när det helt enkelt inte längre existerar moral och trohet i det moderna samhället. Generella "moderna" tjejer av idag (och givetvis killar/män också) kan inte hålla sig till EN enda partner, och Internet och mobiltelefoner kommer definitivt vara och förbli framtidens absolut tveklöst största anledning till otrohet och spruckna relationer. Blir man sur på sin partner så tar det idag inte mer än en par timmar online så kan man ha telefonnummer och adress till en ny. Som tjej kan det räcka med en par minuter. Om jag någonsin mot förmodan väljer att lita på en kvinna igen, vilket är oerhört svårt efter det svek jag fick uppleva sist, så kommer jag kräva att hon raderar samtlig närvaro på Internets kontaktforum. Kan hon inte det - så är hon inte heller beredd att satsa på oss. Detta kommer dock aldrig hända, för "alla" tjejer vill någonstans ha Jokrar i leken. Säkra kort att dra fram ur ärmen när det behövs. Tro mig, jag vet vid det här laget. Så jag tror jag håller mig borta från all den där skiten ett bra tag till. Det finns ändå ingen som är värd allt jag har att ge... Så det så. Ensam är stark, mm.
Blä fan!
Tänk till dig själv... Har du någonsin under ett förhållande varit med någon annan än din partner? Det är lätt att döma andra men svårt att komma ihåg avd man själv har gjort. Bara en funderare innan man nröjar smutskasta någon.
"Män kommer alltid vara slavar under kvinnans kropp"
Ibland tycker jag det känns som om kvinnans kropp är slav under mannen. Jag tror många kvinnor försöker vara skönhetens ibland obehagliga väg för att behaga, även om männen säger att det är onödigt, att vi duger som vi är. Frågan är väl vad som är värst; kroniskt kåthet, eller kronisk utseendefixering? När det sen kommer till frågan om vem som har mest makt har vi ännu inte kommit längre än att vi fortsätter lägga ansvaret på det andra könet för det som känns dåligt. Tänk om mägden makt är ointressant eftersom den enligt mig inte ens går att mäta, och det istället handlar om att kvinnor och män har makt över varandra på olika sätt? Vad tror du om det?
@Signe: Tja, djupa tankar... Men det finns väl inga rätt eller fel i detta, utan i slutändan är allt en spegling av våra egna erfarenheter. Detta är bara effekten av just mina trista erarenheter. Varken mer eller mindre.
@Anonym: Efter så många år så tror jag mig känna igen skriftspråket hos den namnlöse. Mitt svar till dig är detta; Du brukade fästa stor vikt vid klyschan "Behandla andra som du vill bli behandlad själv". Det gjorde och gör jag med, vilket också innebär den negativa motsatsen. Dvs om ngn behandlar mig illa så ger jag tillbaka med samma mynt. Så svaret är - visst har jag det. Men inte utan anledning, även om det är ett svaghetstecken att hämnas. Men jag har aldrig påstått mig vara stark i alla lägen. Svek gör ont. Hämnd kan lätta smärtan. Iaf i teorin el åtminstone tillfälligt. I just ditt fall så var det dock inte ens på det sättet, och det vet du. Ditt svek - om "du" nu är Du - kommer leva kvar i mig som en cancersvulst i mitt hjärta, så länge jag existerar. Den "smutskastning" du så ivrigt proklamerar ang min blogg är ganska trivial i sammanhanget.
du skriver "Du".. Har ingen aning om vem du menar... är en läsare som råkade titta förbi här på din blogg. Reagerade på att du skriver för det mesta om nedativa saker, aldrig om något trevligt. Som att ilska är det enda du går och bär på.. Har också blivit sviken men inte har jag suttit och skrivit så mkt om min fd partner. Skulle aldrig vilja att nån som jag inte känner skulle få reda på så privata saker angående någon jag en gång faktiskt älskat. Men det man gör väl som man vill. Men det är ändå inte rättvist mot den ena partnern iaf som inte har något att säga till om...
Om du inte är hondjävulen själv, så kan jag bara säga att: vad fan vet du om mig, henne och mina erfarenheter, och vad fan gör du här om du inte vill läsa om dem? Visst har jag älskat henne, men ingen har någonsin gjort mig så illa som hon och om du inte ens känner mig så har du väl föga att säga till om i saken? Du har ingen aning om vad hon gjort, eller hur jag mår eller vad som föranlett detta. Gå och läs någon annan stans vettja. Jag skriver för mig själv, inte för dig eller ngn annan. Varför är det så viktigt för dig vad jag skriver om henne så vida du inte är Hon, hennes falska mamma eller ngn av hennes knull eller kanske nya pojkvän? Vem du än är så bry dig inte - detta angår inte dig, så vida du inte vill el "utsätter" dig för det. Ingen tvingar dig hit.
Jo, några saker till... herr/fröken Anonym: Att jag bara skriver om "nedativa" saker är fel. Samtliga inlägg handlar inte om mitt X. För det andra så finns det i regel en kraftig krydda ironi, men det måste man vara skärp för att upptäcka/se. Och slutligen - vem fn är du att påstå att du vet ngt om mitt liv (om du nu bara råkade surfa in) och således kan komma med en kommentar som "se till dig själv", till att börja med? Fascinerande.
oj...det var inte meningen att göra dig så upprörd. Absolut inte.. utan jag anser att kan man lämna spår efter sig och skriva en kommentar så måste du inte bli så upprörd. Du har rätt, jag känner inte dig. Men du måste ju förstå att du får kommentarer (både positiva och negativa) när du skriver en blogg. och om du skriver för din egen skull förstår jag inte varför du vill att alla andra ska se vad du har skrivit. Och jag ursäktar om jag inte ser ironin i det hela. Men jag vill bara förklara att jag inte hoppar på dig, inte alls. Jag vill bara skriva hur jag ser på det hela, utifrån hur jag uppfattar det. Mne nu droppar vi ämnet och så ska jag lämna din bloggsida ifred... Och en sak till, att påpeka stavfelet jag gjorde i förra inlägget tycker jag var urlöjligt. Det vill jag bara säga.
Heh ja om inte annat så har denna diskussion inget med blogginlägget ovan att göra, så jag instämmer. Let's drop it. Bara en idiot skulle inte fatta att allt som skrivs officiellt och öppet kommer skapa reaktioner - positiva som negativa, så givetvis fattar jag det. Det betyder emellertid inte att jag inte tänker ge svar på tal. You hit me - I hit you :p Stavfelspåpekningen är för övrigt ett exempel på ironi, och inte blodigt alvar. Men jag har heller aldrig påstått mig vara en särskilt trevlig människa mot allt o alla. Man får nog förtjäna min respekt antar jag. Att "attackera" med påståenden mot ngn man inte känner lär knappast vara en bra början, inte sant? Tjipp!
Du har satt huvudet på spiken, pricken över i osv. Det där är så sant. Fram till för en dryg månad sedan skulle jag ha förnekat alla dina ord i det här inlägget, men nu kan jag se hur sant det är. Tyvärr... Det är alldeles för lätt att sitta och bekräftelsepunda via Internet, och så fort man mår dåligt är det så lätt att "gnälla av sig" och få "sympati" av någon därute, och vips är man i en otrohetsfälla oavsett om det gått så långt till det fysiska eller "bara" snack via nätet. Kvinnor är svekfulla varelser...
Tack vännen, och ja tyvärr är det ju så... Vi män kommer alltid vara beroende av er kvinnor och ni kvinnor kommer alltid veta hur ni skall väcka djuret inom oss. Och när det kommer fram så är vi slavar under er makt. På samma sätt så är de flesta kvinnor i behov av konstant uppmärksamhet, och kvinnan av idag (cyber-tjejen) är fullt medveten om att om hennes man inte kan ge vad hon behöver så finns det hundratals andra online som kan råda bot på det. Och de är bara ett mus-klick borta :p
